Karolina Westberg

sponsor snack..
Hejsan alla! undrar om det är någon som orkar läsa det förra inlägget ;)
 
Iaf så tänkte jag skriva lite ang min sponsor..
Jag är ju sponsrad av Heart of sweden och om ni kollar på deras hemsida så ser ni kakor osv osv.. Men det är INTE det jag blir sponsrad med ifall ni undrar ;) HAHA!
Jag får utrustning till mig och min ponny.. Bland annat sadel, tävlingsgrejer, schabrak osv osv.. 
Jag får saker av dom.. Sakerna trycks logga på och dom visar sitt märke på träning, tävling och på min blogg.
Snart ska det tryckas på transporten och då kommer det synas ännu mer..
Men som sagt var så blir jag INTE sponsrad med kakor ;) 
haha!
allt för ikväll!
Hörs imorrn! 
Jag kommer däremot vara vaken ett tag till.. men bloggar nog inget mer.. Har annat i huvudet.. kokar över nästan.. massa på en gång som jag måste hinna med.. Ponny, fotboll, vänner och mer vänner och mer ponny och mer fotboll och mer och mer och mer och mer och mer... Snart börjar skolan oxå.. Bara 20 dagar kvar nu.. När skolan börjar satsar jag stenhårt på skolan och Belliz.. Ska INTE ligga efter med något i år.. Så fotbollen hamnar på sidan tyvärr.. kommer må kasst över att jag måste välja bort en sport.. Men jag kommer träna när jag hinner och inomhusfotboll är så jäkla kul! Vi var ju med förra året och kvalade till SM.. Vi kom inte längre än 2 kval.. men ändå. Bäst på gotland iallafall! både ute och inne! Vi har inte förlorat en enda match ännu! nice nice!
 
Nu blev det ett inlägg om massa annat oxå.. typiskt mig.. 
jajaah! Godnatt!
Från helvetet till himlen
Titta på bilderna ovan... Kan ni tänka er att jag fastnade för den ponnyn? ärligt talat.. jag kan inte tro det själv. Men här är en kort version av våran resa tillsammans (kommer ändå bli lång..)
 
Jag har tjatat på mina föräldrar sen jag kunde prata om en egen häst.. Fick jag någon..? NEPP.. det fick jag inte. 
En dag såg jag en annons på blocket om en BILLIG häst.. Bara 17 000:- jag tjötade på mina föräldrar. Pappa sa "Prata med mamma" och mamma sa "prata med pappa", jag fick dom att prata om det och det bästemdes att jag skulle få provrida den där ursööta D-ponnyn.
 
Detta hände i februari och vi åkte upp flera mil till Lärbro och provred ponnyn.. Den ponnyn heter Izabell och var inte alls lika fin i verkligheten som på bilden.. Hon var tjock och hade inte så fin päls. Hon hade vilat över 3 månader så när jag satt upp på henne så satt jag inte på en vanlig häst.. Jag satt på en galet pigg rodeo häst typ.. 
Mamma hade hjärtat i halsgropen och hoppades på att jag skulle sitta kvar och jag sa efter ett tag att jag ville sluta.. På vägen hem så pratade vi mkt.. Hemma var det mkt velande hit och dit och pappa sa att jag kunde få en fin dyr ponny om jag ville.. Men jag beslutade mig för att ge Izabell en chans så jag tog hem henne på prov i 3 veckor och hon var mer än pigg och hade NOLL kondis.. Första dagen longerade jag henne och hon var så jäkla pigg så jag tänkte bara "vad har jag gett mig in på?"
 
Dagen efter så skulle hon ridas på. Vi hade thiedeman tygel för säkerhets skull och Sofie (min 18 åriga kompis) provade först eftersom hon hade mer rutin, och sen provade jag.. PIGG var ordet.. okontrollerbar nästan.. Koll på allt men inget..
Hon kunde inget.. Elr jo.. Skritt och trav kunde hon, men inte galoppskänkel eller rida på en volt typ.. 
 
Efter en vecka så galopperade jag på henne för första gången och då sa jag till mamma "Den här ponnyn ska jag ha" Så vi åkte på en hoppträning och frågade Hillevi ifall hon var värd pengarna och hon sa "absolut" Så efter 3 veckors prov kom dom till mig och vi skrev på papprena och Belliz var min!
 
Allt var lek i början, Tills jag började träna för tränare och vi fick fram ett STORT problem.. nämligen lastning..
Den dagen gick allt i bitar.. Det tog MINST 45 min VARJE gång och ofta mer..
Så när vi skulle någonstans så blev det till att lasta flera timmar innan.. vi testade med linor, kvastar, piskar(slog henne inte hårt.. hatar nämligen att slå djur och speciellt belliz), mat osv osv.. Vi bad många duktiga om hjälp men ingen klarade det.. Allt blev värre och värre och Belliz blev allt mer stressad ju mer folk det var och då tog det längre tid.. Men vi klarade det inte själva heller...
Varje träning var det bara tråkigt både innan och efter.. Hade det gårr kanon på träningen så glömdes det ju bort eftersom att lastningen tog alla krafter och alla glada miner.
Så när det blev bättre väder så tränades det nästan varje dag och en dag kom veterinären dit och vips så var hon inne.. Bara sådär lixom.. 
DEN gången vände det.. Det gick bättre och bättre!
Men ifall Belliz inte gick på efter 3 försök så fick man räkna med en timme...


Vi tränade på och det gick inte sådär jätte bra om man säger så.. Bilderna kan ju tala för sig själva.. Hon kunde inte svänga eller någonting..
Jag slutade för Hillevi och började träna för Lisa istället bara för att allt gick så himla dåligt för Hillevi.. Det gick inte så mycket bättre för Lisa, men hon hade lättare övningar så lite bättre gick det ju..
Jag var på 2 läger den sommaren.. Ett med bara hoppning (samma som jag var på i år) och ett med 2 dagars hoppning och 2 dagars dressyr..
Efter hopp och dressyr lägret så började jag träna för en dressyr tränare som heter Linda.. Saker blev LIIITE lättar, men inte mycket..
Det var höjden som hoppades på.. Inte mycket att komma med va? ;)
iallafall så rullade allt på tills ett riktigt konstigt ridpass.. Izabell lyssnade inte alls och sprang och trippade bara.. När jag kom inte i stallet kollade jag hennes mun och upptäckte stora munsår.. Hackamoret stog på tur...
Där rasade faktiskt allt.. då menar jag verkligen ALLT.. Lastproblemet kom tillbaka igen och jag kunde inte rida henne klokt.. Izabell blev så jäkla stark och jag ljuger inte när jag säger att jag började gråta varannat ridpass..
Hon hängde sig bara.. Det var näst intill omöjligt att rida henne.. Jag orkade inte hålla upp henne.. Allt var bara skit..
Hon gick antingen NERE med huvudet eller UPPE.. ALDRIG mittemellan.. Det var sjukt svårt och jag blev så jäkla besviken på mig varje dag över att jag bara inte klarade av det.. 
Ser ni underhalsen btw? och den omusklade ryggen...
Izabell började nu springa ifrån mig i hagen istället för att komma till mig.. Jag förstår ju varför.. men allt blev bara värre av det. Så jag började köra lite frihetsdressyr med henne.. 
Det var super kul och gav lite resultat faktiskt.. 
Älskar den sista bilden.. Jag och min finfina ponny! 
iallafall så Vilade Belliz från bett i över 3 månader och sen satt jag in ett igen.. och samma sak hände...
Världen rasade igen och jag visste inte vad jag skulle ta mig till typ.. Izabell började sparka varje ridpass och ibland så kom jag inte ens från gården för hon stog bara och sparkade och sparkade.. Jag var inte rädd.. Men super besviken och ledsen varje gång eftersom att jag inte kunde rida henne, lasta henne och knappt leda den respektlösa hästen..
 
Jag bytte dressyrtränare efter vintern.. Det blev Otto... Han räddade mig verkligen i nöden.. BÄSTA BÄSTA Otto!
Jag skrev ett brev till Ponnyakuten 4 och skrev om lastning, hantering, sadling, ridning, bett osv osv.. ALLT jag hade stora problem med.. En dag ringde Sussie och sa att jag fick komma till castingen.. 
Jag sprang och hoppade runt i hela stallet och var så jäkla glad "ÄNTLIGEN KAN JAG FÅ HJÄLP!!!!!!!" tänkte jag.
Däremot så var lastningsproblemet över.. jag var super glad över det!!
Några dagar senare så bar det av mot Täby ryttarcenter för ponnyakuten casting.
Mina problem var nästan lösta.. Det enda som var kvar var bett problemet och att hon numera bara sparkade med sporrar.. Jag sa de till dom innan vi åkte och dom sa "kom ändå!" Jag sa ju inte nej direkt ;)
Vi filmades och visade lite snabbt våra problem.. Syns nog på TV i vinter..
 
Efter castingen vände allt faktiskt.. otto kom på den grymma iden med graman och allt började sakta men säkert gå så jäkla bra! TUSEN MILJONER TACK OTTO!
Izabells alla problem var borta.. ALL GONE!
Hinder höjden ökade, formen blev bättre, svänga var snart no problem..
Nu för några veckor sedan så bytte jag tränade till Hillevi igen.. och det är svårare träningar och en bättre ponny alltså är träningarna helt perfekta för oss.. Mycket styrke träningar och mycket tekniskt och det är super bra..
Tävlingar började komma på tal och innan castingen hade vi bara startat en tävling. En LD och LC.. Resultatet var super dåligt.. Hon hängde sig i hacket och var så ofocuserade man kan bli typ..
 
Iallafall..
Från en ohanterbar ponny med NOLL respekt och NOLL kondis till en tävlingsponny och bästa vän..
Från helvetet till himlen på 1,5 år..
Vi startade nyligen en LC+5 och kom 4a och har debuterat LB..
På söndag är nästa tävling.. LC och LB. TAGGA..
Glömde en sak.. Vi har blivit sponsrade av heart of sweden oxå..
Från helvetet till himlen på 1,5 år
Jag älskar dig min finaste ponny!
Min favorit bild!