Karolina Westberg

Vägen till Nelli, del 4. - "Vilken häst ska jag välja?"
Kommer du ihåg de tidigare inläggen jag skrivit där jag både skrev och visade film på vilka hästar jag provred? Gör du det inte så kan du klicka HÄR för att läsa och titta. 
Här kommer näst sista delen:
 




Nightan. Annonsen jag kollade om och om igen, letade efter massa filmer och såg på henne gång efter gång. När man bor på Gotland och ska köpa häst sitter de flesta och kollar på Hästnet för att hitta intressanta hästar, gärna så nära varandra som möjligt så man kan ta alla under samma resa. Jag och Josefin var över på fastlandet vid 2 tillfällen.
 
Hur förbereder man då resan? Vi letade hästar ihop, jag skrev ut alla anonser på papper och ringde sedan på de som var intressanta. Hästen Nightan var den jag fastnade för mest och den jag skrev ett hjärta på hennes utskrivna annons med en etta i det, bara för att hon var min favorit och min prio ett. När jag visade Josefin och hennes syster var de tveksamma och sa - Det kanske inte ens är någon idé att kolla på den hästen Karro. När det dessutom blev krångel med provridningstider blev allt ännu svårare. Den dagen jag kunde var det en annan tjej som skulle provrida, men till slut lyckades vi ändra dag.
 
Vi rullade in på gården i skåne. Jag hade fruktansvärd mensvärk och kunde knappt stå, men som vanligt försvinner den mesta smärtan när man rider. En tjej som ridit Nightan ett tag hoppade upp innan mig. Nightan började relativt direkt att bråka vid utgången, ställde sig lite och var allmänt dryg, vilket snabbt släppte. Hon hoppade sedan några språng, och sen var det min tur att hoppa upp. Det första jag tänkte på var att hon var lite stimmig. Man behövde vara väldigt lugn och använda riktigt små hjälper, vilket kändes ganska ovant. Jag red runt lite och började sedan hoppa den grå hästen.I och med min skada (när jag spräkte mjälten) är jag ganska osäker på nya hästar när det kommer till hoppningen. Jag hoppade inte högt på någon av hästarna just för att jag inte kände mig säker med det. De höjde några hinder och jag bad dem direkt att sänka trots att hindret i vanliga fall var väldigt lågt.. 
Skritt - klapp - hoppa av. 
Jag var såld och sa direkt "jag tycker verkligen om henne jättemycket!"
 
När vi vi sedan satte oss i bilen på väg till nästa destination började vi diskutera och reflektera över alla hästar där vi efter en minut hade de två (för mig) bästa hästarna. Nightan och xxx (minns inte namnet, men den bruna 12 eller 16 åriga hästen som gått 130 eller 140). Efter provridningen var nog både jag och Josefin glada över att vi faktiskt åkte dit, och jag är SÅÅÅÅ glad över det! Vi stod sedan och vägde. Nightan vs xxx, xxx vs Nightan, och efter mycket om och men kom vi fram till att jag skulle köpa den stimmiga lilla grå. Eftersom jag och den andra som skulle provrida bytte dag var vi ändå tvungna att vänta ett dygn på svar från de andra. Det som var sagt var att de har första tjing då de egenligen var de som skulle komma först. Men till slut kom smset "De andra vill också köpa, men du red henne bättre, så jag säljer henne till dig! Sätt in handpennign osv osv osv". 
 
Hela vevan började dra igång. Papper skulle skrivas under, skickas, veterinären skulle göra sin bedömning och transport till Gotland skulle bokas. Jag var så oerhört rädd de dagarna som gick innan hon kom hem till mig. "Hon kommer säkert skada sig. Så är det alltid, något ska alltid förstöras när det känns fantastiskt. Detta är nog för bra för att verkligen gå igenom", men nope. Nightan fick byta smeknamn till Nelli och kom en vacker dag i en stor lastbil. Kan ni tänka er känslan när alla papper var klara och jag stod och höll henne i grimskaftet för första gången. MIN häst. MIN EGNA häst. Lyckan var total! Nu var hon hemma, min fina fina alldeles egna Nightwish♥
 
Vägen till Nelli, del 3
 
Häst nr 1. 
Ett 8 (?) årigt sto som stod på en ridskola, men som inte passade inom verksamheten, då hon gärna ville ha nya utmaningar i form av tävling etc. Väldigt fin häst som gav en en bra känsla. Hade tävlat 110. 

Häst nr 2. 
Ett 14(eller om det var 12... tror 14) årigt sto som gått 140, men som inte längre ville tävla de höjderna utan ville ner lite i klasserna. Hon hoppade 120 med förbundna ögon i princip och krävde sen mer ridning ju högre man kom upp, men hon hoppade. 
Här är hästen jag velade mest mellan. Nelli vs X, X vs Nelli, tusen och miljoner gånger. Hon var superfin att hoppa och flög över alla hinder så fort jag satt ner i sadeln och gjorde rätt. Hur fin som helst verkligen!

Häst nr 3. 
En av mina favoriter från början. Hon var tävlad upp till 110 om jag inte minns fel och var ett sto på 7 eller 8 år. 
Även hon gav en bra känsla i ridningen och på hinder. 

Häst nr 4. 
Hästen som passade min ridning sämst. Utan tvekan. Jag kom omöjligt ner i sadeln och kände noll rytm och flyt. Super lätt att rida PÅ hinder, men inte på marken för mig. Hon hade gått 120 och var en bra juniorhäst, men som sagt passade hon inte min ridning alls. 

Bland dessa hästar fanns även Nelli, och hon provreds som nr 2 bland dessa, men hon får ett eget inlägg. 
Jag fick en fråga om vilken prisklass hästarna ligger i, och dem ligger mellan 50.000 och 100.000, mer svar kommer. 

PS. Ja, jag hoppar väldigt lågt på alla hästar, men ni vet nog vid det här laget att jag blev en mes efter att jag spräckte mjälten. 
 
Vägen till Nelli, del 2. - de tre första hästarna
 
Här är film från första gången vi var iväg, vilket är de tre första hästarna. 

Häst nr 1. 
6-årig(?) valack, som inte var planerad, utan han fanns på samma ställe som en av Josefins hästar, så vi passade på att testa honom också. 
Sent tagen, men otroligt fin på marken. Över 180cm, så jag kände mig som en plutt och min ridning passade inte in. Men fin var han. 

Häst nr 2. 
C. Ett 8-årigt sto från Holland som gått 135 där. En speciell häst som krävde ridning i sitsen, vilket för mig var rätt svårt, då mitt problem alltid varit att jag inte kommer ner i sadeln klokt. Det var supermycket jobb med henne, som ni säkert ser, och hon var för tillfället långt ifrån 135, men jag fastnade för henne. Mycket. Tänker ännu på henne och hade velat ge henne en chans, men valde till slut, efter mycket velande, att tacka nej. Tråkigt, men det känndes ändå rätt. 

Häst nr 3. 
11(?)-årigt sto som gått 120. Fin på hinder, men var inte helt igång. Passade inte min ridning och jag valde därför att tacka nej. 

Snart väntar del två med massa spännande hästar där jag vägde för och nackdelar mer än 500ggr.